Den ständiga resan

När jag tänker på den ständiga resan
Genom livet
När det alltid känns som höst
Då vänder sej vinden sakta mot norr
Och blommorna dör
Det faller regn i mina drömmar

Jag måste resa igen
Och leta efter tröst
Jag måste leta igen
Efter ömhetens röst
Jag måste resa igen
Till nästa höst
Den ständiga resan
Till nästa höst

När jag vandrar på den steniga vägen
Genom livet
När det känns som jag bar på en sorg
Då gömmer sej solen sakta i moln
Och ordet är adjö
Snart faller snö i mina drömmar